![]() |
Quatr minute për dì la soa ëd lòn ch'a veul! Ch'a fasa lë 011.198.34.213 e ch'an lassa sò messagi! Ij messagi a ven-o publicà na vira che ij redator a l'abio aprovaje. As pùblica MACH material an piemontèis! Ël servissi a l'é automàtich e a travaja sempe, 7 dì la sman-a, dì e neuit, festa e dì 'd travaj. |








A scriv Tòjo: > > Còs as
A scriv Tòjo:
> > Còs as peul fesse?
Prima ròba: lë spostament dl'acent. Mi i ston stàit un pòch crìtich ant ij
di 'd Cherasch vers noiàutri midem ch'i l'avìo organisà la festa, përchè a
më smijava ch'a-i fussa nen basta 'd participassion. Ma saba 's sèira i
l'hai sentì Girardin, e domìnica - dòp a na neuit passà a rumié soe paròle -
i son rivà a Cherasch, i l'hai vist tanta gent, tanti amis, paròle, cant e
son. E i l'hai capì.
I l'hai capì che tut a part da andrinta 'd noi, che com ch'a dis Goethe
gnente a capita sensa compromission, sensa ch'it rive a la mira anté ch'it
peule pì nen torné andré. A l'é lì, pròpi ambelelì, ch'it capisse lòn che
Tavo a l'ha capì da na vita:
'L piemontèis a l'é mè pais.
Gnun d'àutri drapò d'andeje dapress
che coste paròle 'd rista tròp dura
bagnà tëssùa con la mia saliva
e che a quata a j'euj mè còrp patanù.
'L piemontèis a l'é mè pais.
Tuta la resta a l'é mach d'anviron.
Tuta la resta a l'é mach d'anviron. Concretament: ël proget a peul nen
esclude ij cit e ij giovo, al contrari a peul mach parte da lor. Donca: i
veuj pronté un lìber scrit an manera rigorosa ch'a-i parla ai cit, an
spiegandje:
- përchè amprende 'l piemontèis a l'é un vantage për lor;
- përchè amprende n'àutra lenga a l'é un piasì e un divertiment;
- përchè n'àutra lenga a l'é automaticament na coltura diferenta (e donca na
richëssa che gnun a podrà mai gavé-je a la përson-a ch'a l'ha);
- përchè chi ch'a perd soa lenga ancestral a perd ant l'istess temp la soa
identità, e a riva a na mira che a sa pì nen chi ch'a l'é;
- përchè a rapresenta 'l present a l'avnì, nen mach ël passà.
Un lìber ch'a parla ant l'istess temp ai grand, da presenté peui a le scòle
piemontèise an manera spantià a travers dij magìster qualificà, e ch'a serva
a dé na cossiensa neuva ai piemontèis dzora soa lenga e - për conseguensa -
dzora soa identità.
As capiss, però, che n'euvra parèj a va fàita an na manera sientìfica,
përchè a deuv ten-e cont dla psicolenghistica, dla glotodidatica e via fòrt;
e naturalment a deuv ëdcò ten-e cont dij benefissi për l'ent pùblich, përchè
as peul nen fesse con ij sòld privà. A l'é për sòn ch'a va pensà da bin. Ma
mi i son pront.
G.
http://gopiedmont.blogspot.com/